Lupiner

Latinskt namn

Lupinus spp.

Släktnamnet Lupinus härstammar från det latinska ordet lupus, som betyder ”varg”. Detta kan referera till dess aggressiva förmåga att konkurrera ut annan växtlighet, eller till den äldre folktron att växten ”sög ut” näringen ur jorden – därav namnet ”Vargböna” i vissa kulturer. Artnamnen (spp.) står för flertalet arter.

Giftig växt

Artbeskrivning

Lupiner är välkända för sina höga, vackra blomsterstånd i många färger och sina handflikiga blad. De tillhör ärtväxtfamiljen och producerar fröbaljor. Lupinens giftighet varierar beroende på art och framför allt på om hästen får i sig fröna, vilka innehåller de högsta koncentrationerna av de nervtoxiska alkaloiderna. Vilda lupiner har generellt högre giftinnehåll än de ”sötlupiner” som används i foder. Som med många giftiga växter tenderar hästar att undvika lupiner på gott bete, men risken ökar vid betesbrist, eller om torkade baljor hamnar i hö.

Vägrenar, skogsbryn, ruderatmark, trädgårdar (prydnadsväxt).

Toxicitetsgrad

2 – Medel/Veterinär bör kontaktas

Toxistk ämne

Kvinolizidin-alkaloider (Lupinin, Lupanin, Spartein)

Giftig del

Hela växten, men fröna och baljorna innehåller den högsta koncentrationen av gift.

Symptom

Symptom uppstår vid intag av större mängder frön: Neurologiska symptom som slöhet, darrningar, koordinationsproblem (vinglighet), andningssvårigheter, och kramper. I sällsynta fall kan dödsfall inträffa vid mycket höga doser.

Akut åtgärd

Förhindra omedelbart fortsatt intag. Vid neurologiska symptom (vinglighet/kramper) eller andningsbesvär: Ring veterinär omedelbart! Följ veterinärens anvisningar.

Fler Giftiga Växter

Load More Posts